Lizette

"Jag vet inte!" är den mest använda meningen av mig denna graviditeten. Kommer ihåg att jag använde den en del under graviditeten med Mio men detta känns överdrivet.
Svara med det på nästan alla frågor: hur mår du, vill du vara ensam, vill du titta på film m.m.

Jag känner inte igen mig själv. Jag orkar inget, har konstant ont, mitt humör är bort, får knappt i mig mat för då mår jag illa och tvärtom såklart att om jag inte äter mår jag illa.

I måndags var det dags att börja jobba 100% efter att ha haft en 50% sjukskrivning ett tag. Hade lovat läkaren att testa jobba 8 timmar och läkaren sa att om inte det går så kan vi se om jag kan få en sjukskrivning som är på 25%. Efter exakt 6 timmar på jobbet så bröt jag ihop, inte pga jobbet eller någon otrevlig kund utan för allt och ingenting.
Jag kan inte sätta fingret på vad det är som får mig att må så och varför men jag är trött på det. Jag har brutit ihop dagligen sen jul/nyår och när jag jobbade 50% så bröt jag ihop när jag kom innanför husets dörrar (efter 5 timmar från det jag börja jobba på morgonen), jag kan/vill/orkar inte göra det på jobbet för att jag ska jobba 6 timmar.
Ska få tag på läkaren idag för jag klarar inte ha det såhär.

Ska även ringa psykologen för jag behöver prata med dem snarast och min Bm har skickat remiss till dem.

Då har jag fått lätta mitt hjärta lite men orkar inte med massa frågor så bara strunta i att fråga saker.