Vår bröllopsdag
La precis in exakt samma inlägg i bröllopsbloggen så har ni redan läst inlägget så behöver ni inte läsa här. :P
Fredag: Packar ihop det sista som skulle ner i väskorna och in i bilen. Den ena marshalken kom med sin pickup så vi lastade på all dricka på flaket och allt annat som skulle till lokalen i vår bil så körde Durra & Jim till Helsingborg för att lämna av allt i lokalen.
När Durra kom hem igen så tog vi det lugnt och bara mös hela familjen. När lilleman hade sovit så packade vi bilen med det jag skulle ha med mig till hotellet där jag och min ena tärna (Adela) ska övernatta.
Jag checkade in på Hotell Kärnan nära lokalen och Knutpunkten (tåg och busstationen). När vi plockat in allt på rummet så var vi hungriga så vi gick ut och åt och passa på att fira min födelsedag.
Efter maten så mötte vi upp Adela. Där sa jag hejdå till min älskade familj och sa vi ses imorgon till Durra.
Adela och jag tog en liten runda på stan för att köpa lite gott att ha framför tv:n och kaffe till Adela. 
Två bilder från hotellrummet.
Vi satt och snackade mycket på kvällen. La oss i sängen för att kolla på tv. Sen somnade Adela som hade jobbat hela dagen. Själv kunde jag inte somna så jag passade på att ta en bild och blogga. Skrev även godnatt till Durra och räknade ner timmarna tills vi skulle ses igen och då bli man och fru.
Här är bilden jag tog lite i midnatt.
Lördag:
Vaknar lite i 7 och hör Adela hålla på inne i badrummet. Ser att Durra har skickat ett meddelade om att där hemma är det klarblå himmel och inte ett moln, vilket bådar gott för vigsel i ruinen som vi planerat. Mobilen ringer men jag ligger kvar en liten stund då frukosten inte börjar serveras förrän kl 7.30. Adela frågar om jag är nervös men svaret blir nej. Klär på oss, borstar tänderna, plockar ner det vi ska ha med oss till frisören och går ner och äter frukost. God frukostbuffe med frallor, kokt ägg, flingor, müsli, fil yoghurt m.m. Vi gjorde t.o.m. extra frallor att ha som lunch senare.
Kl. 8 infinner vi hos frisören. Genast börjar vi fixa med mig. Som tur är har jag min kamera med mig så Adela kan ta lite bilder innan fotografen ska komma kl 10.
Innan löshåret sattes i.
Med allt löshår i.
Här någonstans kom min andra tärna Veronica och hennes lilla son på 6 månader. 
Färdig lockat.
Under tiden min frisyr fixades passade Adela och Veronica på att själva fixa till sig. 
Fina Adela!
Fina Veronica! 
Fina Adela!
Fina Veronica! 
Håret färdigt.
Sen när håret var färdigt så kom fotograf Emelie för att börja fota.
(Alla bilder från nu är tagna av Fotograf Emelie Ohlsson.) 
När vi var färdiga hos frisören var det dags att gå tillbaka till hotellet för att äta lunch. Här skildes vi åt lite då inte alla ville ha frallor. Vi hade gått om tid på oss då bilen skulle hämta oss kl 13 och vi tänkte börja klä på oss vid 12 då vi hade 3 klänningar med snörning. Under denna tiden hade vi även bokat in att floristen skulle komma och lämna våra buketter. Innan vi klädde på oss tror jag att Adela börja bli nervös för hon blev så varm så hon behövde ta en snabb kall dusch. ;)
När hon var ur duschen kom Emelie och jag åt färdigt min fralla innan jag började hjälpa Adela komma i klänningen.
Sen kom Veronica som även hon varit iväg och ätit, så då fick jag hjälp med snörningen. 
Sen bara gled alla klänningarna på utan några missöden eller problem. 
Sen bara gled alla klänningarna på utan några missöden eller problem.
På sista bilden ser ni att släpet är uppfäst så jag inte ska smutsa ner det.När alla klänningar var på och alla smycken var på plats så ringde chauffören för att säga att han hittat parkering precis utanför hotellet.
Vi går ner med våra buketter och ser den fina DeSoton som vi ska åka med. Satte oss så elegant vi bara kunde i bilen och började rulla mot Rya Kyrkoruin.
Får fortfarande frågan lite då och då om jag är nervös och svaret blir att ju närmare vi kommer från det att jag var färdig hos frisören ju mer börjar det kännas.
Vi stannar till en bit från vigselplatsen då vi var lite tidiga, ställde frågor om bilen till chauffören och han svarade gärna och glatt på frågorna så det hjälpte ju till att inte bli för nervös.
När vi kom fram till vigselplatsen så står min pappa och väntar på oss då han ska gå nedför altaret med mig. Jag kliver ur bilen och det första han säger med darrande röst är "Vad vacker du är, jag börjar ju nästan gråta." DÅ slog min nervositet in och tårar började rinna ner för mina kinder. Väl förberred som jag var hade jag packat ner näsdukar i väskan som var med oss överallt i ett hörn, så de plockade tärnorna upp och torkade genast bort tårarna utan att kladda ut sminket. :)
Går upp mot ruinen för att möta prästen. Prästen går igenom allt och vi bestämmer de sista detaljerna om hur vi ska göra med släpet.Prästen går in, klockan börjar klämta, när den tystnar så börjar ingångsmusiken spelas och benen börjar skaka som bara den. Tur jag hade vid kjol så det inte syns hur mycket benen skakar. Att vara nervös, koncentrera sig på att inte börja gråta, försöka se glad ut är inte alltid så vackert på bild (eller film) men ner för altaret till min älskade kom jag utan att trilla. Vågade INTE kolla på någon annan än min älskade Durra som stod och såg lika nervös ut som jag kände mig. 
Lite känslosamt när man kom fram. En av mina favorit bilder. 
Lite känslosamt när man kom fram. En av mina favorit bilder. 
Här är vi äntligen man och hustru.Under vigseln tänkte jag inte så jättemycket överhuvudtaget men när det var dags för löftena så koncentrerade jag mig massor så jag inte skulle säga fel. Efter löftena ville vi båda att allt skulle vara över så vi kunde börja slappna av mer.
Jag tycker om att lyssna på de solosångerna vi valde för då börjar jag direkt att tänka på vår dag, dagen då vi blev man och hustru. Vi valde Kärleksvisan och Thank you for loving me, solisten som sjöng är underbara Sabina Söder som Durra jobbat med vid olika tillfällen.
När vigseln var över så blev det såklart blåsande av bubblor för gästerna, kramkalas och det klassiska fotas med föräldrarna. 
Jag verkligen avskyr att vara framför kameran men att ha med Emelie under hela dagen kändes mer som en kompis som man har känt länge så jag kände verkligen att jag kunde slappna av framför kameran. Speciellt när hon pratade och skrattade så man glömmer bort att man fotas till sina porträtt. Älskar dig Emelie! (som fotograf, inspiration och människa) =)
Tänker inte bjuda med mig av alla våra porträtt bilder så ni får se ett urval. =P
Det var rätt skoj att höra folks kommentarer när man mötte dem när vi gick längst havet för att hitta en bra plats att fotograferas på. Massor av folk som log och viskade (prata så man hörde men det trodde inte de) och bara 2-3 st som sa grattis.
När vi var färdiga för att ta oss till lokalen där våra gäster väntade så blev jag akut kissenödig. Stod och väntade på att min bror (som så snällt följde med oss och assisterade under fotograferingen) skulle hämta oss med bilen var jag väldigt nära att gå in på närmsta resturang för att låna toaletten. Jag höll mig dock tills vi blivit hämtade och hittat en parkeringsplats, då nästan sprang jag in på Grand Hotell i Helsingborg för att fråga om jag fick låna en toalett. Självklart fick jag det, vem kan säga nej till en brud i full utstyrsel?, och jag kan nog säga att det aldrig varit så skönt att få förklarat hur man gick till toaletten. =P
Sen gick vi till lokalen och blev bemötta av massor av kameror och man visste inte riktigt vad man skulle göra, om man skulle posera så alla fick en bild, om man skulle säga något eller bara börja mingla.
Kort efter att vi anlänt så var det dags att sätta oss till bords. när vi kommer in och ser dukningen så blir vi mer än NÖJDA med valet av lokal. Personalen på Möllegrändens Festvåning hade gjort det så fint. =)
Sen att våra lite ovanliga placeringskort gjorde pricken över i:et var ju perfekt.
Maten var helt underbar och jag tror inte att där var någon som gick ifrån bordet hungrig. Jag är fortfarande lite slagen av hur proffsiga servitörerna/servitriserna var och vilket samspel de hade med våra toastmaster/toastmadame.Under middagen var där några skålar och även om man blev rörd så kom där inga tårar. Pappa har sedan erkänt att allt som stod skrivet i hans tal inte kom med och tyvärr har han inte kvar lappen (handskrivet) med talet så jag kan inte läsa det i efterhand. Där var även en liten lek och annat bus från gästernas sida. =D
Efter maten var det dags för mer mingel (läs rökpaus) under tiden som personalen dukade om till dans och tårta.
Innan det var dags för tårta så tänkte vi ha vår första dans, sedan kunde vi dansa loss allihop i ca 10 min så kunde duon 2forU ta en paus medans vi tog tårta och åt innan vi verkligen drog igång. Så blev det också. Vi dansade och skrattade och hade oss tills kl var ungefär 00.30 då vi smet iväg till hotellet medans de som ville fick vara kvar till 1 och de som ville festa vidare hade hela stan att välja på.
De bilderna nedan är tagna av min pappa.
När vi kom till hotellet så fick vi kryssa i vad vi ville ha för frukost serverade upp på rummet och vilken tid vi ville ha den. På rummet hade de dukat upp Champagne (eller mousserande iaf), frukt, choklad m.m. Vi var så glada och nöjda över dagen att vi tog av oss finkläderna och drog på oss hotellets morgonrockar, lade oss i sängen med vår dricka och choklad och bara myste. Min älskade man tackade t.o.m. för en fantastiskt planerad dag.
Kommentarer
Trackback
