Jag är så rädd..

Nu den senaste veckan så har inte våra katter ätit så som de har gjort innan och Zach har varit lite mer underlig en vanligtgällande vissa saker. Efter att ha varit underlig sen i fredags och under hela helgen så ringde jag idag veterinären när jag kom till jobbet och frågade och lite så och fick svaret "Han ska in akut!" Tack för den säger jag bara, jag som redan var orolig blev ju mer orolig. Där står jag på jobbet, Durra har bilen för att han ska köra till Stockholm så jag får snabbt ringa honom för att se om han kunde köra upp Zach vilket han inte kunde göra. Bara till att gå till chefen och säga att jag behövde åka till djursjukhuset med katten och sen dra hemåt. Ringer Durra igen och han kan iaf skjutsa mig upp så jag slipper ta bussen dit. Väl där uppe så blev vi registrerade snabbt och sen fick vi sitta och vänta. Jag hatar att vänta när jag är orolig. Handlar det om att jag är skadad eller så så bryr jag mig inte, men jag kan säga ifrån att något står väldigt fel till men det kan inte Zach. Jag är så orolig att Zach får lugna ner mig genom att bara ligga lugnt i buren så att jag kan ha handen inne hos honom och klappa honom. Sen ropar de in oss i ett rum som vi snabbt fick gå ut ur igen för att någon annan skulle ha det rummet så då blev det mer väntan. Kommer in i ett annat rum och veterinären börjar lyssna på hans hjärta och lungor och hon säger direkt "Han har ett blåsljud på hjärtat, är det någon som har sagt det till dig innan?" Jag visste inte riktigt vad jag skulle göra då, jag svarade bara nej och sen stod jag där och klappade honom och kände att jag bara vill börja storgråta så rädd jag blev. Veterinären förklarade att blåsljudet kan bero på flera saker så förhoppningsvis är det inget fel på själva hjärtat. Veterinären sa också att han skulle bli inskriven för att de snabbare ska kunna behandla honom med rätt mediciner och hålla koll på hans värden osv. Vi fick sen sitta och vänta på att få honom röntagad. Zach gillade inte att bli nerhållen och sträckt på så de fick sätta på honom en krage bara för att han inte skulle kunna bitas, men det försökte han inte ens med min fina katt. Efter röntgen så sa veterinären att han hade en liten utbuktning fram på hans hjärta men att detta fortfarande inte betyder något speciellt utan det kanske inte har med något att göra. Sen fick vi gå in ett annat rum för att de skulle sätta in en kateter på honom. Han var så duktig förutom att han tappade tålamodet när de tog 2½ provrör med blod. Vi vägde honom och som vi trodde så hade han gått ner i vikt, han har vägt sex kilo för några veckor sedan nu vägden 4.6 kg. Sen fick jag lämna honom där. Jag ville bara ha med honom hem igen men han måste ligga där för att få dropp då han var lite uttorkad. Imorgon ska de förhoppningsvis (om de hade tid) göra ett hjärtultraljud på honom och jag önskar att jag fick vara med honom. Jag vet att han är en lugn och mysig katt och att de tar bra hand om honom, men jag vill ha honom hemma. Just nu vill jag inget mer än att ligga i soffan och krama om honom. Zach är den absolut bästa katten som finns, han är som en hund. Alla som har träffat honom vill ha med honom hem då han är så charmig. Jag vill ha honom här NU!

Jag är så rädd för att det ska vara något allvarligt så att vi kanske måste avliva honom eller att allt blir så dyrt och att försäkringen inte täcker de kostnaderna för just det som isf är fel på honom för vi kan inte lägga hur mycket pengar som helst på honom. Men det jag är allra mest rädd för är att få ett telefonsamtal där de säger att han inte lever längre för då har jag inte fått säga ett ordentligt hejdå. Jag hoppas och tror ju att han ska bli bra och att allt kommer att lösa sig men jag är så rädd. Jag vill ha MIN katt. Han är min älsklings katt, tror inte jag hade varit så här ledsen och rädd om han hade varit en utekatt för jag har haft flera katter som har sprungit bort och så men Zach har bott med oss i över 2 år och han är verkligen del av min vardag. Det går inte en enda dag som man inte myser med honom på ett eller annat sätt.
JAG ÄLSKAR ZACH!
Saken hör ju till det också att om vi inte "får" ha kvar Zach så vill jag inte ha kvar Zombie för hon kommer ju bli helt störd i huvudet av att vara själv efter att alltid ha haft Zach som sällskap. Tycker inte att det är snällt mot Zombie isf. Jag menar heller inte att man skulle avliva henne utan bara sälja eller ge bort henne till någon som skulle kunna ta hand om henne. Tror hon hade påmint mig för mycket om Zach, speciellt i början.

Fy vad jobbigt det var att skriva det här och gråta samtidigt. Har ju ingen som kan trösta mig heller då Durra som sagt är i Stockholm med en kompis. Vill ju inte förstöra dera dag där när de ska gå på konsert. Bjuder på några bilder på Zach från igår när jag bara fotade katterna utan någon som helst anledning.



Denna bilden bjuder Zach på. =)


Nu ska jag torka tårarna och se om jag inte kan börja tänka på något annat. Hoppas att ni har det bra iaf.
Puss på er!


Kommentarer
Postat av: Mimmi

Vet hur det känns... Var orolig för Venus oxå ett tag o Chippen var inne o vände. Men det kommer att lösa sig. Han kommer bli bra ska du se:)

2010-03-15 @ 18:04:14
URL: http://miimmzzii.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0