Beslutet
Jag vill ha det av väldigt många olika anledningar som jag väljer att ha mellan mig, min sambo och diverse läkare/bm som har hjälpt mig att komma fram och få det efterlängtade beslutet att: Ja, du får ett planerat kejsarsnitt.
Vid 3 tillfällen har jag träffat en jättetrevlig och bra KLARA-bm (KLARA är en speciell avdelning på förlossningen som man kan få prata med om man är orolig inför förlossningen eller i vissa fall även livrädd). Bm och jag har pratat om allt möjligt runt en vaginal förlossning och kejsarsnitt. Det var i slutet av andra mötet jag kännde att hon verkligen förstod mig med varför jag vill ha kejsarsnitt.
Vid 3:e tillfället fick Durra följa med för att höra exakt hur ett kejsarsnitt går till och även för att få säga vad han tycker och tänker runt det hela. Då sa bm att hon tyckte det vore bäst om jag fick ett snitt, men att hon inte kan bestämma det själv utan en läkare måste ha godkännt det så fick jag en tid till läkaren i tisdags för att få veta vad läkaren beslutade. Jag frågade min bm om hon kunde vara där på mötet då jag känner mig trygg med henne då hon verkligen har förstått sig på mig. Hon sa att hon skulle försöka vara där, men kunde inte garantera något då hon kanske höll på att hjälpa till vid en förlossning.
Så i tisdags så satt jag i väntrummet och tiden gick långsammt och det enda jag ville göra var att gråta för jag var så nervös och orolig inför hela mötet. Då kommer min bm och säger att hon är där men att läkaren blir lite sen och då lugnade jag mig lite, men var fortfarande väldigt nervös. Sen kommer läkaren och ropar på mig och frågar hur det är med mig och då säger jag att jag är väldigt nervös inför hela mötet och speciellt inför beslutet. Då sa läkaren att om jag vill gråta så är det helt ok för då försvinner en del av oron och direkt när hon säger det så börjar jag gråta. Sen gråter jag genom hela mötet. Bm och läkaren frågar lite olika frågor några hade med bebisen att göra, andra inte och under tiden gjorde läkaren ett ultraljud för att se så att det inte var något fel på bebisen vilket där inte var. Hon (läkaren) tror att den vägde ungefär 2791 gram (vilket inte låter så ungefär) och sen sa hon att bm och hon hade pratat om mitt fall innan och att hon ger bm all bestämmande rätt så att vi skulle gå ut och själva bestämma om det skulle bli snitt eller inte. Läkaren sa ordagrant "vad ni än väljer så är det rätt beslut" och då började jag bara gråta ännu mer så visste inte riktigt vad jag skulle göra men de fick mig att ta djupa andetag för att lugna ner mig sen gick jag och bm iväg och bokade ett datum för när det blir kejsarsnitt som senast för den kan ju fortfarande få för sig att komma tidigare, men då blir det fortfarande med snitt. Vi avslutade mötet med att om hon jobbar den dagen och inte har fått ett annat fall så ska hon försöka få vara min bm även när det är dags och det får hon gärna för min del. =)
Nu ska jag ner och se om tvätten är färdig och isf hänga upp tvätten så att den kan torka.
Puss på er!
riktigt goda nyheter! skönt för dig och vi längtar alla tills den lill* är ute =)
slappna nu av och försök njut mellan varven, detta kommer ju att gå bra! <3
Får nästan lite gåshud när jag läser det. Samma sak när du skickade till mig. Är så glad för er skull och låter kanske konstigt, men lättad för att ni nu är lättade :) Så dejligt :D
Nu längtar vi alla tills bebisen tittar fram. Som föregående sagt, försäk njut lite nu :) <3
Förstår inte varför jag blir så glad för din skull, men jag blir verkligen det! :-) Har faktiskt tyckt synd om dig de senaste månaderna när du inte verkat må bra och kan bara föreställa mig hur lättad du känner dig nu. Och nu när du öppnade upp och berättade hur mötet var blev jag ännu mer glad för din skull för attdu får som du vill och att du mår bättre över det hela! :-) Och vilken underbart gullig BM du har för övrigt!
