AAAAAAHHHHHHHH!!!!!!

Allt är jobbigt just nu. Inte bara kroppsligt utan mentalt också. Det är så mycket som inte är som det ska i huvudet på mig just nu och jag vill inte prata om det med någon mer än min psykolog. Inte ens Durra vet exakt vad som går runt i mitt huvud. Jag vet att min psykolog är orolig och vi kommer inte fram till hur vi ska lösa saker och ting och det är svårt. Hon vill att vi ska träffas oftare men jag känner inte att det vi pratar om hjälper mig just nu så vi väntar lite med att boka in möten varje vecka. Tycker att det är jobbigt att prata med henne när jag är där, men det är ju bara p.g.a. vad vi pratar om när jag är där. Hon får mig att tänka på saker jag inte kan förmå mig att tänka på själv, men så fort jag går ut därifrån så slår jag bara bort alla tankar och allt vi har pratat om för jag vill/orkar inte tänka på det. Jag önskar att jag verkligen kunde visa hur jag känner egentligen varje dag, men då hade jag inte kunnat gå till jobbet eller träffa andra människor utan att de hade frågat vad som är fel och jag vill inte prata om det. Alla hade blivit väldigt oroliga och då är det lättare att fejka att allt är bra och som detska vara. Jag vågar inte ens visa Durra hur jag egentligen känner, utan han kan ibland få se toppen på isberget. Jag vågar knappt släppa ut alla känslor när jag är själv för jag kommer bara att skrämma upp mig ännu mer. Att ens sitta och skriva detta tar emot. Jag försöker se på saker så positivt som möjligt, men det går sådär. Imorgon får jag iaf svar på om det blir en fortsatt sjukskrivning eller inte. Sen är det möte med en bm från förlossningen på fredag om en sak som jag hoppas kommer sluta som jag vill, men det får vi inte veta tyvärr på fredag utan det ska till ett möte till med en läkare där uppe också. Jag vet inte vad jag gör om jag inte får som jag vill.
Nej, nu orkar jag inte mer helst vill jag bara försvinna och komma tillbaka när allt har löst sig och känns bättre.

Kommentarer
Postat av: Anna

Helt ärligt Lizette. Du ska bli mamma, det är dags att du tar ansvar. Om inte för din skulle så för Durras och barnets! Även om du hade skydd när du blev gravid så hade du ett val efter det, du hade kunnat göra abort om du inte kände dig redo men nu gjorde du inte det. Du måste ta fatt i dig själv för ingen annan kan göra det åt dig. Jag säger detta i all välmening men du behöver en smäll på käften Lizette. Ta all hjälp du kan få! Du har fått så mycket mer än vad jag fick när jag var gravid för att klara dig. Nu har du valt att behålla barnet och då får du agera därefter! Det är snart dags och tiden är knapp.Så skärpning och lycka till!

2010-10-21 @ 08:07:52
URL: http://annaoja.blogg.se/
Postat av: Anna

tack för svaret Lizette. Nu ser jag att du bryr dig och då känner jag mig lugnare. som sagt så skriver jag av all välmening. Jag tror du behöver en tillsägelse och jag hoppas att det går bra för dig. anledningen att jag inte fick mer hjälp vet jag inte... dålig mödravård kanske? jag var på dem rätt mycket jag med men så är det... jag hoppas du tar detta på rätt sätt och jag hoppas att din förlossning blir ett vackert minne hur den än går till. Detta fixar du Lizette, det gör du! och som sagt, tack för svaret. en sak till, be aldrig om ursäkt när du försvarar dig, jag fick precis den reaktionen jag ville ha ;) Du fixar det!

2010-10-21 @ 21:32:34
URL: http://annaoja.blogg.se/
Postat av: M

Du måste komma ihåg att livet är en utmaning. Men ingen är tvingad att gå igenom utmaningar ensam. Vad det än är du går igenom så är jag säker på att där är andra där ute som går igeom samma sak - eller har gjort det.

Det kan verka som om alla lever perfekta liv, men det är bara en fasad.

Alla är rädda.

Du kommer klara dig!

2010-10-27 @ 13:30:13

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0